Mor är lite rädd för ponny, så jag fick tränsa och leda runt grannens ponny med syskonbarnen på ryggen. Sedan låg jag i vertikalt läge och funderade på livets mening, självklart utan resultat.
Körde till Drottningholm, delade ut psalmböcker sjöng med, väldigt falskt, försökte hålla mig för skratt när min far läste förbön. Det var det mest religösa jag hört honom säga i hela sitt liv... men de säger ju att när faen bli gammal blir han religös... Sedan hällde de vatten på systers huvud och hon heter numera något som rimmar.
Champange i höga glas i Bromma, log och skrattade, konverserade och log lite mera i svart klänning med goldbroderier och guldsandalettter. De flesta var brunare än jag, vad kan det bero på?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment