Som ett barfotabarn har jag tappat mina ord, de har lämnat mig som så många gånger förr. Jag tröttnade för längesedan på att leka tafatt med ord som inte längre var mina. Så jag gav upp, somnade stilla på en soffa, med en katt under armen. Imorgon... imorgon...
No comments:
Post a Comment