En gammal vän och jag

Vintern ligger levande död utanför tunnelbanans fönster.
Stockholm ligger fryst utanför.
Jag vandrar över Meborgarplatsen, det snöar.
Med ena handen på barnvagnen väntar hon på mig.
Dottern gurglar.
Vi kramas, vanliga fraser, vanliga tankar.
Hon ser lycklig ut.

Sedan promenerar vi, det snöar och doften av vinter sätter sig i mitt hår.

För femton år sedan drack vi punkdunk.
Nu pratar hon blöjor och förlossnings hemmorojder.
För femton år sedan spydde vi i vitan tillsammans.
Nu har jag råd med bulle till kaffet.

Tiden förändras, tiden tickar och går, och det snöar i Stockholm.