Jag sover på en luftmadrass hos två vänner, de tycker det är jättetrevligt att jag är här, det tycker jag också. Men jag är inte en del av deras hem, jag är bara på besök, jag är ofta på besök i andras liv. De förstår oftas mig lika lite som jag förstår dem. Mina två tillfälliga sambos är himlans trevliga, de är så glada så att ha mig i den Stora Staden, och jag väntar på mitt egna boende och sover på deras golv.
Jag känner mig avig och ivägen, jag sitter och tittar på deras TV och jag känner som om jag borde vara någon annanstans, inte alls i deras vardagsrum. Jag diskar när de inte är hemma, men inte all disk, för jag vet inte vart allt ska stå, jag köper mat, men vet inte riktigt vart jag ska ställa den, för det är inte mitt kylskåp och de har allt på det torra.
Idag gick jag och ansökte till skola, de sa, Oh vad trevligt, snälla kom och lär dig klippa, klistra och sy hos oss. Och det tog jag tacksamt emot...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment